söndag 16 oktober 2016

Hemvärnets uppgifter i verkligheten

Grundläggande begrepp och dess betydelse.


Ett återkommande samtalsämne/debatt inom #Fötwitt är hemvärnets uppgifter och användning efter mobilisering. Av detta följer att hemvärnets utbildning I fredstid ofta ifrågasätts. Ofta upplever deltagarna I diskussionen att HV skulle klara av betydligt mer avancerade uppgifter och materiel. Grunden till denna uppfattning är mycket positiv; man upplever sitt eget HV-förband som kapabelt till större och mer krävande uppgifter. Detta är mycket bra, då det visar på att man har förtroende för sitt förband, och att moralen är hög!

Dock finns mycket sällan en något djupare förståelse kring vad HV har för uppgifter, vad dessa uppgifter innebär och hur krävande uppgifterna är. Detta är ett försök att ensa terminologin I debatten till de, inom FM, officiella termerna och förklara dessa på ett lättfattligt sätt.

Mitt syfte med detta inlägg är alltså att höja den debatt som finns kring HV genom att ensa språkbruket gällande uppgifter, stridssätt mm och på så vis kunna beskriva storleken på Hvs uppgift. Detta ämnar jag göra genom att steg för steg förklara och diskutera de olika begreppen på ett lättfattligt sätt. Målet med detta inlägg är att tjäna som en enkel referenspunkt för de debattörer som önskar diskutera Hvs uppgifter på ett mer professionellt sätt. Framförallt när diskussionen förs med utbildade officerare krävs att man som debattör förstår terminologin.

Hemvärnet har HUVUDUPPGIFTER och ÖVRIGUPPGIFTER. Dessa finns att studera I HVH.1



Som synes har HV fyra huvuduppgifter och två övriguppgifter.

Av dessa fyra huvuduppgifter är det bara “skydda-uppgifterna” som är STRIDSUPPGIFTER. En stridsuppgift är alltså en uppgift som man löser genom strid. Jag kommer inledningvis att fokusera på just hemvärnets (huvud-)stridsuppgifter. De vanligaste stridsuppgifterna finns att beskåda I AR2 Taktik enligt nedan.2

1HVH 2016 (Handbok Hemvärn 2016). Finns att tanka som PDF frånhttps://hemvarnet.se/UserFiles/Centrala/Rikshv/Handbok_Hemvärn_2016.pdf
2AR 2 Taktik (Arméreglemente del 2 Taktik 2013) Finns att tanka från https://hemvarnet.se/UserFiles/Utbildningsgrupper/Bohusdalgruppen/filer/AR_Taktik.pdf



Dessa är de vanligaste stridsuppgifterna. Observera att varken uppgiften bevaka eller exempelvis spana / ytövervaka finns med här, även om de (iaf de senare) är kvalificerade uppgifter och utgör huvuduppgifter för till exempel förband typ Fallskärmsjägarna.

För att lösa en stridsuppgift används olika metoder som kallas STRIDSSÄTT. Dessa stridssätt är:


* Anfall

* Försvar

*Fördröjningsstrid och

*Avvärjningsstrid

Som synes finns det ingen hård linje kring vilken typ av stridssätt man använder för att lösa ut sin stridsuppgift. Det som beskrivs I tabellen ovan är dock de vanligaste sätten att lösa ut respektive uppgift. Observera speciellt de vanligaste sätten att att lösa stridsuppgiften skydda. Det är alltså en av hemvärnets huvuduppgift att kunna skydda. Av olika anledningar som jag tar upp senare så vill jag här fokusera på stridssättet försvar, då det är I min mening, det vanligaste sättet HV löser uppgiften skydda.

Kort om stridssätt.

En annan mycket viktig del I sammanhanget uppgift/stridssätt är – förbandets bedömda motståndare.

 Varje förband I FM har en KFS, en “krigsförbandsspecifikation”. Den enda öppna KFS jag hittade på nätet är en gammal distribution från HKV som kallas “HKV 2011-12-16 01 630.69333 Bilaga 1 KFS14 för Hemvärnsförband”. Huruvida den I sin helhet är aktuell än idag låter jag vara osagt. Typmotståndaren kvarstår dock I de allra flesta fall, och är på inget sätt hemlig. För att göra det väldigt enkelt så säger KFS för hemvärnet att hemvärnet ska kunna, genom utnyttjandet av de olika stridssätten (anfall, försvar etc) kunna lösa huvuduppgiften skydda mot en motståndare som består av följande storlek och utrustning:  

De av oss som varit med I HV ett tag har hört detta förut. En Hvpluton skall kunna möta (framgångsrikt – dvs vinna mot) en motståndare av grupps storlek (6-12 man -ish). Det är vad vi ska klara av I plutons ram.

Andra förbands KFS specificerar andra motståndare med annan materiel och storlek/styrka.

Något om utvecklingen av HV.

 Som synes benämns det I KFS att hemvärnet I plutons ram skall klara av denna grupp motståndare. Det har varit så sedan hedenhös att plutonen har varit hemvärnets STRIDSENHET, inte kompaniet. Med tiden börjar vi äntligen röra oss mot att göra kompaniet till stridsenhet, men eftersom vi troligtvis alltid kommer vara utspridda så kommer plutonerna fortfarande alltid att utgöra den primära stridsenheten. Ett exempel på när ett Hvkompani utgör en stridsenhet idag är när uppgiften är sådan att kompaniets alla plutoner jobbar för att lösa samma uppgift – ex vis “skydda flygplats”.

Uppgiften SKYDDA med stridssättet FÖRSVAR.


Just denna kombination är vad jag skulle säga är Hvs bröd och smör. Det är vad HV finns till för. Nu har det genom åren funnits en massa avarter (beroende på vilken utbildningsgrupp som lärt ut vad till vem etc) på definitionen av stridssättet försvar och hur man egentligen försvarar något I syfte att skydda det. De riktiga avarterna på detta är det som sitter kvar I folks medvetande när man talar om hemvärn öht. Bilden som dyker upp I folks medvetande då är en trött farbror som sitter I vadmal med gevär modell 96 med ryggen lutad mot förrådet I skogen som han “försvarar”. Jag ämnar här specifiera precis vad stridssättet försvar innebär. Hur man genomför detta stridssätt finns mycket dugligt beskrivet I SoldF 2001 sid 260-263 (försvar) samt sidorna 264-271 (eldöverfall). Missa dessutom inte kapitlet Fältarbeten och avdelningen befästningar. Jag kommer här att nörda lite I de olika taktiska exemplen på stridssätten försvar från AR2 för att skapa en ensad basförståelse för konceptet.

AR2 inleder med att definiera grundbetydelsen på stridsuppgifte försvar enligt följande:3

"7.2 FörsvarFörsvar genomförs främst i syfte att hindra en motståndare att nyttja eller säkerställa att våra förband kan nyttja viss terräng eller anläggning.
Försvar kan även syfta till att binda en motståndare så att denne blir gripbar för anfall från annan riktning eller hindras ingripa mot viktig egen verksamhet på annan plats. Försvarsuppgift till förbandschefen måste klart ange hur länge, i vilket syfte och under vilka omständigheter som försvaret ska upprätthållas. Försvar innebär i regel en hög ambitionsnivå i striden. Försvar skall kunna fortsätta även då motståndaren passerat förbi förbandets gruppering."


3 AR 2 Taktik sid 76.   

lördag 17 september 2016

H gender - FM och dess publicering av detta reglemente.

Sedan de tre reglementena rörande gender släppts i digital form för någon vecka sedan så har deras existens vållat en del uppmärksamhet. Grovt förenklat så kan man sammanfatta denna uppmärksamhet som besvikelse, löje och förakt.
Besvikelsen som uttrycks är inte sällan grundad i att man tycker att FM har andra saker att göra, andra saker att skriva reglementen om samt att man upplever att just gender får en gräddfil i produktionen. Till detta kommer ibland också löje. Man uppfattar gender som tramsigt och något som FM inte ska pyssla med alls. Löjet glider gärna in i förakt. Man föraktar den organisation (del av organisation) som prioriterar begreppet gender och hanterar det i FM dagliga verksamhet.
Ett mycket bra exempel på dessa reaktioner står dessutom att finna i omvärldens beskrivning av svenska FM i och med detta. Speciellt Sputnik (den ryska kanalen som är kopplad till President Putin) gjorde ett ganska stort nummer av denna nyhet.


Bilderna är mycket väl valda, även om poängen med bildvalet inte alltid går hem hos svenska folket så är det tydligt att man genom att välja bilder med söta flickor önskar dra ett löjets skimmer över hela svenska FM. I Ryssland är detta solklart då man har en genderkultur som, I jämförelse med exempelvis Sveriges, ligger någonstans kring sen medeltid. Kvinnor ska inte vara I uniform (om de inte är sexiga och har tjänst som sjuksköterskor eller serveringspersonal). Det är männen som förknippas med krigande och annan ”manlig” verksamhet etc etc. Det kan tyckas lite konstigt att detta lever kvar I Ryssland trots de många hyllade insatser som kvinnor gjorde med vapen I hand 1941-45, men likväl är det så.
Kort sagt är det öppet mål för Sputnik att driva med svenska FM iom de nya reglementena.

Så – Om vi nu bortser från den ryska inställningen till oss, våra reglementen och den svenska (I huvudsak iaf-) acccepterade normen kring gender och istället ser vad dessa reglementen egentligen innehåller och vilken funktion de har så blir ett par saker tämligen uppenbara.

1. Sverige är ett iaf hyfsat jämställt land. Förutom våra egna ambitioner kring jämställdhet mellan kön och sexuell läggning så har vi dessutom förbundit oss att agera I enlighet med FN 1325. Jag citerar:
I händelse av en väpnad konflikt är det avgörande för den
framtida freden hur kriget utkämpas. En militär verksamhet som
upprätthåller mänskliga rättigheter och grundläggande värden i
vårt samhälle bidrar till stabilitet efter att konflikten upphört. Det
är därför som ett aktivt jämställdhetsarbete och implementeringen
av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 är viktigt.1

2. Handbok gender består av tre delar, Teoretiska grunder, Genomförande samt Typscenarier. Efter min genomläsning så kan jag direkt säga att hade detta inte varit ett reglemente från FM så hade en lämplig titel varit ”Gender for dummies”. Det är MYCKET låg nivå på teoribeskrivningen och de exempel som dras upp är på en nästan överdriven nivå inkrystade I texten. Mina A-studenter lär sig djupare resonemang kring gender de första veckorna på kursen I historia A.

3. Jag satte mig och jämförde vad H Gender har som inte Svensk Soldat från 1994 redan innehöll. Jag kom fram till två direkta skillnader. H Gender hanterar olika sexuella läggningar och beskriver utförligt vad som krävs av chefer på olika nivåer I FM och vad som förväntas av dem och soldaterna gällande gender. För den enskilde soldaten tycker jag gott att en duglig uppfostran I kombination med normal undervisning I krigets lagar är fullt tillräckligt.

Varför har vi då fått en liten serie reglementen kring gender? Jag kan givervis inte svära på detta, men två anledningar verkar vara rimliga.

1. Sverige och FM är bundna att agera på ett vettigt sätt mot människor av alla kön, färg, religion, sexuell preferens etc. FM är den del av samhället som har att ta tag I de svåraste situationerna som vi kan komma att utsättas för som land. Likväl som vi har böcker som på djupare nivå behandlar krigets lagar så måste vi (faktiskt) ha en handbok som definierar gender.

2. H gender kommer (om jag fattat FM rätt och det fungerar på ett hyfsat vettigt sätt) INTE att delas ut till gemene soldat samtidigt som SoldF, utan kommer att vara undervisningsmateriel för chefer på olika nivåer när de går centrala kurser. Chefer måste ha ett hum om vad gender är, och vad exempelvis FN 1325 innebär. H gender är dessutom FM officiella linje gällande allt som kan hända inom organisationen gällande vuxenmobbning och andra, liknande fall, av dålig stämning. I och med H gender så slår FM fast, en gång för alla, I svart och vitt, att det inte är tillåtet att jävlas med någon för att den är homosexuell etc. Det har gjorts förut, men inte I form av ett språk som nu innehåller termen ”gender”.2

Slutligen – är det vettigt att FM nu har en H gender? Enligt mig är det mycket vettigt. FM har nu skapat en gemensam utgångspunkt för ett begrepp som man är skyldiga att ta hänsyn till I sitt arbete. Det behövdes.
Är handboken bra? - Nej, inte särskilt. Nivån är låg och den är ganska dåligt skriven, men för kompanichefen som upptäcker trakasseri mot den homosexuella soldaten (motsv) så är det ett stöd för att agera enligt FM principer.

Boken skrevs för att den måste skrivas. Jag tror inte nya InF R Skyttepluton blir en minut försenad för att H gender kom ut först.

/Magnus Svensson


1Handbok Gender -
Teoretiska grunder och ledarskap
H Gender 1-1 2016

2Just här ligger min största kritik mot handboken. Begreppet “gender” är mycket stort, och det märks att boken är skriven av någon som inte kommer från en forskningsmiljö där detta begrepp används dagligen. Ibland känns det som att författaren inte riktigt förstår det hen(!) skriver om, utan mest har skaffat sig en ytlig kuskap och sedan försökt uttrycka det med egna ord.   


tisdag 16 februari 2016

Om attityden inom FM för 18 år sedan. Någon som känner igen sig idag?

Eftersom jag börjar bli så gammal att jag kan börja pipa likt äldre män före mig så vill jag passa på att göra det ikväll.
Jag minns när jag gjorde GU. Ni vet...på den tiden när iaf inte ALLT var jättefarligt...Utom kriget. Kriget var farligt. Därför la vi så mycket energi vi kunde på att lära oss så mycket om kriget vi bara kunde. Faktiskt jobbade vi ibland dygnet runt - för att inte missa så mycket som EN minut kunskap när vi övade oss i hur vi skulle överleva det stora farliga kriget. För överleva skulle vi, dog vi så var det på grund av otur eller för att vi inte lyssnat på våra instruktörer tillräckligt noga. Därom fanns ingen tvekan!
Eftersom vi ansträngde oss så hårt för att försöka bli bra på att kriga så hade vi inte så mycket energi över till att oroa oss för sånt som man egentligen redan kunde/skulle kunna som 19-åring.
Att kunna hantera en vanlig morakniv och yxa samt såg ansågs vara något man redan skulle kunna. Gjorde man bort sig så skrattade kamraterna åt en, och man plåstrade i tysthet om tummen med ett snabbförband (plåster) ur plutonsapoteket. I värsta fall (om skadan var tillräckligt stor) så kom kamraterna och hjälpte till, och man fick ett stygn eller två på det lokala sjukhuset av en söt sjuksyster samt en sjukgrupp att vila upp sig i innan man fick vara med igen. Svårare var det inte. Man gjorde YTTERST sällan bort sig på samma sätt igen.
Flera av oss hade B-körkort. Vi hade kört upp för en argsint civil kontrollant redan, och kunde alltså utan vidare betros med att faktiskt få en vidare utbildning i fordonskunskap - till exempel bandvagn, stridsfordon eller stridsvagn! Så kallade "vanliga fordon" (som man redan fick köra med ett civilt B-körkort) lades det ingen tid på att utbilda oss i. Varför då? Vi hade redan civil behörighet!? Varför underkänna den? Vi var ju inte här för att bli underkända/godkända som förare - utan att lära oss överleva kriget!
Dock är fordonshantering med hormonella 19-åringar av manligt kön (JA! Dom med snopp!) en rätt farlig affär. Inte när dom kör bandvagn eller stridsvagn - utan när dom förflyttar sig på vanlig.jävla.väg.i.vanligt.jävla.fordon. Det vet alla. När jag gjorde GU så löste man just detta problem genom att sätta alla oss som hade ett B-körkort i en sal och låta det läskigaste befälet berätta för oss att OM vi vågade buckla någon av HANS bilar så skulle vi få med honom att göra. Personligen. Vi fattade. Nog buskörde vi med kronans bilar, men vetskapen om att HAN skulle prata med oss om det gick åt helvete satte lite försiktighet i vårt bus. Det räckte.
Även hos oss så fjollades det en hel del. En kompis var vegetarian. Han ihärdade i detta även fast han i stort sett levde på bröd, potatis och varma koppen-soppor under övningarna. Han skrattade (och vi också) om att han var "undernärd". Det var inget krav att äta upp tilldelad mat. Ingen funderade två gånger över detta. Kronan hade ju tydligen gått å köpt "varma koppen" åt honom. Detta ansågs speciellt.
Visst fanns det korkade regler även då. EN (riktigt korkad-) regel sa att jag och mina soldater skulle ha stålhättade skor på oss när vi hanterade stridsfordon och stridsvagnar. Den regeln skötte våra befäl på ett utmärkt sätt. Dom delade ut skorna (något civilt skit med dragkedja) och nämnde det aldrig mera. Mina stålhättor lämnades tillbaka till förrådet oanvända. För de som inte vet så är det obra att få en 62 ton stridsvagn på tårna. Har du inga stålhättor så får du i bästa fall kross-skador. Har du stålhättor har du inga tår/främre del av fot kvar alls. Dessutom är risken för köldskador (jag gjorde min GU i Boden) typ 2000% högre i stålhättor. You do the math.
Men dessa korkade regler och fjoll utgjorde en ganska liten del av vår tillvaro. Vi slet och stretade mot samma mål allihop. Givetvis var målet MUCK, men samtidigt fanns det en gemensam känsla av att vi skulle lära oss överleva det stora farliga kriget. Vi visste att detta var grundkursen i överlevnad. Vi fokuserade på det.
Jag saknar min gamla FM.