söndag 16 oktober 2016

Hemvärnets uppgifter i verkligheten

Grundläggande begrepp och dess betydelse.


Ett återkommande samtalsämne/debatt inom #Fötwitt är hemvärnets uppgifter och användning efter mobilisering. Av detta följer att hemvärnets utbildning I fredstid ofta ifrågasätts. Ofta upplever deltagarna I diskussionen att HV skulle klara av betydligt mer avancerade uppgifter och materiel. Grunden till denna uppfattning är mycket positiv; man upplever sitt eget HV-förband som kapabelt till större och mer krävande uppgifter. Detta är mycket bra, då det visar på att man har förtroende för sitt förband, och att moralen är hög!

Dock finns mycket sällan en något djupare förståelse kring vad HV har för uppgifter, vad dessa uppgifter innebär och hur krävande uppgifterna är. Detta är ett försök att ensa terminologin I debatten till de, inom FM, officiella termerna och förklara dessa på ett lättfattligt sätt.

Mitt syfte med detta inlägg är alltså att höja den debatt som finns kring HV genom att ensa språkbruket gällande uppgifter, stridssätt mm och på så vis kunna beskriva storleken på Hvs uppgift. Detta ämnar jag göra genom att steg för steg förklara och diskutera de olika begreppen på ett lättfattligt sätt. Målet med detta inlägg är att tjäna som en enkel referenspunkt för de debattörer som önskar diskutera Hvs uppgifter på ett mer professionellt sätt. Framförallt när diskussionen förs med utbildade officerare krävs att man som debattör förstår terminologin.

Hemvärnet har HUVUDUPPGIFTER och ÖVRIGUPPGIFTER. Dessa finns att studera I HVH.1



Som synes har HV fyra huvuduppgifter och två övriguppgifter.

Av dessa fyra huvuduppgifter är det bara “skydda-uppgifterna” som är STRIDSUPPGIFTER. En stridsuppgift är alltså en uppgift som man löser genom strid. Jag kommer inledningvis att fokusera på just hemvärnets (huvud-)stridsuppgifter. De vanligaste stridsuppgifterna finns att beskåda I AR2 Taktik enligt nedan.2

1HVH 2016 (Handbok Hemvärn 2016). Finns att tanka som PDF frånhttps://hemvarnet.se/UserFiles/Centrala/Rikshv/Handbok_Hemvärn_2016.pdf
2AR 2 Taktik (Arméreglemente del 2 Taktik 2013) Finns att tanka från https://hemvarnet.se/UserFiles/Utbildningsgrupper/Bohusdalgruppen/filer/AR_Taktik.pdf



Dessa är de vanligaste stridsuppgifterna. Observera att varken uppgiften bevaka eller exempelvis spana / ytövervaka finns med här, även om de (iaf de senare) är kvalificerade uppgifter och utgör huvuduppgifter för till exempel förband typ Fallskärmsjägarna.

För att lösa en stridsuppgift används olika metoder som kallas STRIDSSÄTT. Dessa stridssätt är:


* Anfall

* Försvar

*Fördröjningsstrid och

*Avvärjningsstrid

Som synes finns det ingen hård linje kring vilken typ av stridssätt man använder för att lösa ut sin stridsuppgift. Det som beskrivs I tabellen ovan är dock de vanligaste sätten att lösa ut respektive uppgift. Observera speciellt de vanligaste sätten att att lösa stridsuppgiften skydda. Det är alltså en av hemvärnets huvuduppgift att kunna skydda. Av olika anledningar som jag tar upp senare så vill jag här fokusera på stridssättet försvar, då det är I min mening, det vanligaste sättet HV löser uppgiften skydda.

Kort om stridssätt.

En annan mycket viktig del I sammanhanget uppgift/stridssätt är – förbandets bedömda motståndare.

 Varje förband I FM har en KFS, en “krigsförbandsspecifikation”. Den enda öppna KFS jag hittade på nätet är en gammal distribution från HKV som kallas “HKV 2011-12-16 01 630.69333 Bilaga 1 KFS14 för Hemvärnsförband”. Huruvida den I sin helhet är aktuell än idag låter jag vara osagt. Typmotståndaren kvarstår dock I de allra flesta fall, och är på inget sätt hemlig. För att göra det väldigt enkelt så säger KFS för hemvärnet att hemvärnet ska kunna, genom utnyttjandet av de olika stridssätten (anfall, försvar etc) kunna lösa huvuduppgiften skydda mot en motståndare som består av följande storlek och utrustning:  

De av oss som varit med I HV ett tag har hört detta förut. En Hvpluton skall kunna möta (framgångsrikt – dvs vinna mot) en motståndare av grupps storlek (6-12 man -ish). Det är vad vi ska klara av I plutons ram.

Andra förbands KFS specificerar andra motståndare med annan materiel och storlek/styrka.

Något om utvecklingen av HV.

 Som synes benämns det I KFS att hemvärnet I plutons ram skall klara av denna grupp motståndare. Det har varit så sedan hedenhös att plutonen har varit hemvärnets STRIDSENHET, inte kompaniet. Med tiden börjar vi äntligen röra oss mot att göra kompaniet till stridsenhet, men eftersom vi troligtvis alltid kommer vara utspridda så kommer plutonerna fortfarande alltid att utgöra den primära stridsenheten. Ett exempel på när ett Hvkompani utgör en stridsenhet idag är när uppgiften är sådan att kompaniets alla plutoner jobbar för att lösa samma uppgift – ex vis “skydda flygplats”.

Uppgiften SKYDDA med stridssättet FÖRSVAR.


Just denna kombination är vad jag skulle säga är Hvs bröd och smör. Det är vad HV finns till för. Nu har det genom åren funnits en massa avarter (beroende på vilken utbildningsgrupp som lärt ut vad till vem etc) på definitionen av stridssättet försvar och hur man egentligen försvarar något I syfte att skydda det. De riktiga avarterna på detta är det som sitter kvar I folks medvetande när man talar om hemvärn öht. Bilden som dyker upp I folks medvetande då är en trött farbror som sitter I vadmal med gevär modell 96 med ryggen lutad mot förrådet I skogen som han “försvarar”. Jag ämnar här specifiera precis vad stridssättet försvar innebär. Hur man genomför detta stridssätt finns mycket dugligt beskrivet I SoldF 2001 sid 260-263 (försvar) samt sidorna 264-271 (eldöverfall). Missa dessutom inte kapitlet Fältarbeten och avdelningen befästningar. Jag kommer här att nörda lite I de olika taktiska exemplen på stridssätten försvar från AR2 för att skapa en ensad basförståelse för konceptet.

AR2 inleder med att definiera grundbetydelsen på stridsuppgifte försvar enligt följande:3

"7.2 FörsvarFörsvar genomförs främst i syfte att hindra en motståndare att nyttja eller säkerställa att våra förband kan nyttja viss terräng eller anläggning.
Försvar kan även syfta till att binda en motståndare så att denne blir gripbar för anfall från annan riktning eller hindras ingripa mot viktig egen verksamhet på annan plats. Försvarsuppgift till förbandschefen måste klart ange hur länge, i vilket syfte och under vilka omständigheter som försvaret ska upprätthållas. Försvar innebär i regel en hög ambitionsnivå i striden. Försvar skall kunna fortsätta även då motståndaren passerat förbi förbandets gruppering."


3 AR 2 Taktik sid 76.   

Vidare gräver man sedan lite djupare I konceptet och definierar två olika syften för försvaret som bestämmer stridstekniken för den egna striden. Motståndarfokuserat försvar och Egenfokuserat försvar. Exemplet på motståndarfokuserat försvar är enkelt – fienden får inte använda bron. Objektet (bron I det här fallet) är viktigare för motståndaren än för oss. Kort sagt, I värsta fall får vi spränga bron och dra. För HV är detta mycket sällan fallet, så jag tänker inte orda massor kring det.

Det egenfokuserade försvaret innebär dock en klassisk HV-uppgift4.

"Egenfokuserat försvar syftar till att säkerställa egen tillgång till viss terräng eller anläggning. Objektet som försvaras är då avgörande för vår egen framgång och handlingsfrihet. I det egenfokuserade försvaret genomförs åtgärder för att objektet i sig skall skyddas från påverkan, vilket ofta kräver en bred ansats beroende på hotbilden.Skydd mot manövrerande förband åstadkoms genom att egna förband grupperas relativt långt bortom objektet för att bibehålla handlingsfrihet vid objektet. Motanfall kan genomföras på djupet bland annat för att begränsa motståndarens förmåga att med indirekt bekämpning påverka objektet."

4AR 2 Taktik sid 79,80.   

 Ett taktikexempel på försvar med egenfokus enligt AR2.

Ställ denna uppritade taktiska situation mot vanföreställningen om HV-gubben I vadmal som sitter halvsovande mot objektets vägg. Hemvärnets huvuduppgift SKYDDA löst genom stridssättet FÖRSVAR innebär konkret en väldigt stor organisation och planläggning. Hemvärnet skall dessutom kunna genomföra denna uppgift under lång tid (månader).

Förtydligande gällande bilden ovan;
AR 2 är en gemensamt taktikreglemente för armén. Det är alltså inte en bok med speciallösningar för enskilda förbands taktik/stridsteknik. Exemplet ovan skall ses som ett tydliggörande av metodiken bakom begreppet försvar. För hemvärnet måste det anpassas efter hemvärnskompaniets egna KFS. Ett bevakningskompani har inte samma KFS som ett insatskompani. Båda kompanierna saknar dessutom oftast tillgång till indirekt eld (som är en av grundföruitsättningarna vid ett dugligt försvar I vanliga fall).

Ordern ”skydda” ges dessutom alltid med syfte och begränsningar I form av tid och typ av motståndare.
”Skydda Y mot fi sabotagegrupp radie X-km från objektet minst intill I syfte att ...” Vad syftet nu kan vara beror givetvis på situationen. Exempelvis ”Skydda förrådet I syfte att kunna lämna det intakt till tredje brigadens spaningstät tidsnr xxxxxx!”
Detta kan anses vara en standardbegränsning för en skyddauppgift. Blir vi påskjutna med den I dagarna så populära Iskanderroboten så finns det inte så mycket vi kan göra. Inte heller när stridsvagnsregementet dyker upp och börjar jävlas.

 Dock, med motståndaren från KFS I minnet så finns det flera saker som jag skulle ta med mig som Hvsoldat från denna bild. Det första är avståndet från objektet till platsen där striden kommer stå. Det andra är hur HV övar på att ta den striden med allt vad det innebär av fältarbeten och övning. Det tredje är hur stor trupp som åtgår för att lösa uppgiften skydda med stridssättet försvar.

Konstateranden och diskussion:


Jag har nu tagit upp och förklarat var hemvärnet har för uppgifter och gjort en liten djupdykning I en av Hvs huvuduppgifter, Skydda. Jag har beskrivit de olika stridssätten och genom en taktisk bild från AR2 satt uppgiften skydda med egenfokus I samband med stridssättet försvar.

Uppgiften skydda, oavsett vilket stridssätt man väljer att lösa den genom, är en mycket svår uppgift som kräver mycket trupp och olika system I sammanhanget. Jag har ännu inte berört I detalj hur denna uppgift kan lösas I detalj. Jag har inte pratat något om den patrullverksamhet som måste genomföras för att på ett tidigt stadium upptäcka och kunna hantera (avvisa/gripa/nedkämpa) de fiender som med hög målsättning försöker ta sig nära objektet. Jag har inte I så stor utsträckning pratat om vad det innebär att I månader lösa samma uppgift eller vilka krav som ställs på ett kompanis underhållstjänst för att lösa ut det mest basala underhållet över tid.

HV har, I min mening, uppgifter som är mycket utmanande och kommer kräva betydligt mer tid och utbildning än vi får idag. Att öka på HV med ytterligare uppgifter ser jag som helt omöjligt I dagens läge. Vad gäller komplicerad materiel av typen LVRb eller liknande så finns det en anledning till att HV inte ännu är utrustade med dessa. Vi har ännu inte börjat öva på allvar på vår huvuduppgift.

Slutligen ett stort tack till @cylinderhatt som läste och kommenterade!

   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar